En bra relation mellan banken och dess företagskunder är en central fråga för banken. Då de största kunderna för en bank ofta är företag är relationen mellan banken och företagskunderna högt prioriterade. På en fri konkurrensmarknad där bankerna tävlar om att få de mest lönsamma företagskunderna blir det därför oerhört betydelsefullt att upprätthålla och skapa relationer som både banken och företagen kan dra nytta av..

I en allt mer globaliserad värld med en ökad internationell närvaro på den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det här arbetet undersöker vi hur bankers strategier förändras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter på vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte på den tyska privat- och företagsmarknaden påverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi årsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden där banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna främmande mentalitet gällande banktjänster och ett annorlunda banksystem.

Företag har börjat inse att deras samlade kunskap blivit allt viktigare, vilket väcker ett intresse för att studera hur ett kunskapsintensivt företag utnyttjar sitt intranät för kunskapsspridning. För att belysa denna problemställning utnyttjas SEB Enskilda Banken i Malmö som fall. Syftet med uppsatsen är således att utreda i vilken utsträckning SEB:s intranät påverkar spridningen av kunskap på SEB Enskilda Banken i Malmö.I uppsatsen används en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Undersökningen består av en fallstudie på SEB Enskilda Banken i Malmö. Insamlingen av data har främst skett genom personliga intervjuer med förvaltare och chefer inom enheten.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur kommunikationen mellan bank och kund ser ut och för att svara på detta syfte ställdes fyra forskningsfrågor upp. Dessa forskningsfrågor var: hur kommunicerar banken med kunden vid olika erbjudanden, hur vill kunden att kommunikationen med banken ska ske, hur ser kommunikationsproblemen ut mellan bank och kund och hur vill kunden att banken skall kommunicera vid ett erbjudande? För att få svar på dessa frågor undersökte vi både bankens och kundernas syn på denna kommunikation med hjälp av en fallstudie. Vår undersökning inriktade sig enbart på unga icke-akademiker..

Under studietiden kan studenten möjligen inte ses som en lönsam kund för banken. Det finns dock en potential inför framtiden då studenten blir yrkesarbetande eftersom dennes inkomst förväntas att öka. Det torde därför finnas ett intresse för banken att kvarhålla studenten som kund vid den kritiska händelsen då denne blir yrkesarbetande. Detta leder fram till magisteruppsatsens syfte, vilket är att undersöka vilken beredskap Nordea har för att kvarhålla studenter som kunder inför och under den kritiska händelsen då de blir yrkesarbetande. Teorier gällande relation, kritisk händelse samt retention (kvarhållande) har använts i magisteruppsatsens studie.

Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet.

Syfte: Identifiera vad befintliga företagskunder vill ha för service. Detta för att banken ska behålla och vårda sina kunder samt skapa konkurrensfördelar.Metod: För att komma fram till svaret på vår problemformulering använder vi oss av intervjuer, enkäter och företagsbesök. Informationen vi får fram ur dessa jämför vi sedan med våra teorier.Slutsats: Kristianstads Sparbank har i nuläget ett serviceutbud som stämmer väl överens med vad deras företagskunder efterfrågar. Banken har lyckats väl med sanningens ögonblick då företagen generellt ger höga medelbetyg på den service som banken erbjuder. De mest intressanta slutsatserna har vi kunnat dra utifrån kommentarerna på enkäten.

JAK medlemsbank arbetar idag med att förbättra servicen genom att göra Internetbanken mer användarvänlig samt öka medlemmarnas tillgänglighet till insatta sparmedel. Traditionellt har JAK förmedlat sparande och lån men med den förändring som nu genomförs kommer det även vara möjligt att i större utsträckning göra transaktioner till och från JAK-konton. Banken är inte med i Riksbankens gemensamma betalsystem, RIX, och använder sig inte av dagslånemarknaden för att få krediter. Utlåningen utgörs av de insatta sparmedlen och för att kunna genomföra transaktioner måste banken hålla sig med likvida medel. Denna uppsats undersöker dagens kontoformer utifrån ett kontraktsperspektiv och konstaterar att i det bundna sparandet gäller ett monetärt lånekontrakt och det fria sparandet ett oregelbundet depositionskontrakt.

Banken har genomgått en ständig förändring sedan den etablerades. I början fanns bara bankkontor men idag har den utvidgats med bland annat internetbank, telefonbank och bankomater. Det mesta tyder på att banken kommer att fortsätta att förändras och utveckla sina tjänster och erbjudanden.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva hur banktjänsterna borde ändras utifrån ungdomars bankvanor och syn på banken. Detta för att hänga med i denna förändring och kunna hålla konkurrensen med de andra bankerna. Dagens ungdom är nästa generation ut på bankmarknaden och det är då extra viktiga att ta till sig denna nya målgrupp.Vi har valt att undersöka bankvanor hos ungdomar i årskurs tre på gymnasiet.

Förväntningarna på revision/revisorerna är många och kan ibland bli orimligt höga eller orealistiska. De olika behov och förväntningar som finns på revisorn har skapat en inbyggd konflikt i revisorrollen samt bidragit till att det många gånger uppstått ett förväntningsgap inom revision. Denna uppsats syfte är att redogöra för bankernas förväntningar på revision, identifiera om det finns ett förväntningsgap inom revision mellan revisorer och banker samt om ett förväntningsgap existerar, förklara orsakerna till detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer samt fyra banktjänstemän intervjuats. Resultatet indikerar att ett förväntningsgap existerar dem emellan och att dess orsak främst beror på att banken har för höga förväntningar på revision.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

AbstractFörfattare: Therese AronssonNyckelord: banker, utveckling, modernitet, expertsystem, kundperspektivBakgrund: Bankernas utveckling har under de senaste åren varit stor. Detta har gjort att också kundernas förutsättningar förändrats. Inom denna moderna institution krävs idag att kunderna har en viss finansiell kunskap men också att de har förtroende för bankens nya tekniska system. Vilken kunskap har kunder om banker och vilka tjänster använder sig kunder av samt hur ser förtroendet ut till dessa tjänster?Syfte: Studien genomförs i syfte av att se hur kunders relation till banken ser ut genom vilka banktjänster de använder sig av samt vilken kunskap och förtroende de har till banken.

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar på frågor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för småföretagarna få för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för småföretagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra värderingsmetoder kommer att användas i stället?. Genom analys av frågor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i ämnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte är odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser både för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan få mindre kostnader för revision.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka när och på vilket sätt små- och medelstora företag i Västerås vill sköta sina bankärenden samt att undersöka vilken betydelSe bankens tillgänglighet har för dessa.Problemfrågor: Vilken betydelse har tillgängligheten för bankens företagskunder? När och på vilket sätt vill företagskunderna sköta sina bankärenden?Tillvägagångssätt: Utifrån en djupdykning bland sekundärdata kring relationer till banken utformades en enkät utifrån den teori som ansågs relevant för utredningen. För att kunna uppfylla syftet och besvara problemfrågorna har vi med hjälp av enkäten genomfört strukturerade telefonintervjuer för att samla in primärdata.Resultat: Företag anser att kontakten med deras kontaktperson i banken samt hur och när de kan kontakta banken är av stor betydelse. Majoriteten vill kunna kontakta och besöka sin bank mellan kl.10.00-15.00, medan en liten del vill kunna göra detta mellan kl.08.00-17.00, något utökat från de ordinarie banktiderna. Mest betydelsefullt för bankens tillgänglighet är utbudet av tjänster och betydelsen av Internet och Internetbanken framhävs av ett stort antal respondenter som det vanligaste sättet som företagarna själva vill sköta sina bankärenden på.

I denna uppsats undersöks hur användarna på det virtuella nätverket facebook väljer att framställa sig själva samt vad som ger social status därpå, och detta ur ett genusperspektiv. Facebook är ett socialt virtuellt nätverk som baserar dig på relationer förankrade utanför internet, och har på en mycket kort tid nått en stor spridning. Facebook är därför en social arena som möjliggör nya möjligheter men även begräsningar i presentationen av jaget. Uppsatsens resultat baseras på en innehållsanalys av statusuppdateringar och bilder från facebook, som analyserats utifrån relevant sociologisk teoribildning. De resultat som framkommit ur analysen tyder på att den framställning som görs av användarna på facebook är en idealiserad och ytlig sådan, där båda könen strävar efter att framstå som populära, framgångsrika och lyckade.